Denna bok skrevs ursprungligen på språket Gujarati som var författarens modersmål. Tio år efter hans död har en syster översatt boken till engelska. Uppvuxen i en medelklassfamilj drömde författaren redan som liten om att få resa ut i världen.
Efter skolan sparade han i 10 år för att uppnå sitt mål. I april 1961 startade han på sin Vespa från Bombay (Mombai) och åkte västerut mot Pakistan. Här var myndigheterna besvärliga och han måste åka genom Khojak Pass till Khandahar i Afghanistan. Mot Mashad och Teheran i Iran. Genom Irak, Jordanien, Syrien till Turkiet där västvärlden börjar. Genom Bulgarien, Jugoslavien, Italien och Frankrike. Färja till England där London är målet.
Hemåt gick färden genom Belgien, Holland, Tyskland, Danmark, Sverige och färja till Östtyskland. Genom Schweiz och Frankrike till Marseille och båt hem. 20 000 miles tog ett år. Boken är intressant därför att alla iakttagelser ju sker av en person som växt upp i ett materiellt fattigt u-land men med andra andliga värderingar.
Författaren tillhörde Jain-sekten och var strikt vegetarian och helt anti-våld. Han observerar och analyserar skillnaderna mellan öst- och väst men finner att öst trots allt är att föredra. Boken på engelska omfattar 270 sidor.